allexya-bianka-story

Senaste inläggen

DID

Av Allexya Andreea Bianka - Fredag 6 juli 19:13

Dissociativ identitetsstörning (engelska: dissociative identity disorder, DID), personlighetsklyvning eller multipel personlighetsstörning, är en dissociativ störning, som är en formell psykiatrisk diagnos. Den beskriver ett tillstånd där en enskild individ uppvisar distinkta multipla personligheter (kallade alter egon, latin för "ett andra jag"), där varje alter ego har olika mönster vad gäller uppfattningar och interaktion med sin omgivning.
DID beskrivs som en psykologisk försvarsmekanism där personen i fråga använder dissociation för att kunna hantera ett allvarligt trauma, och på så sätt utvecklar en eller flera olika personligheter (delidentiteter) för att hantera upplevelserna. Dissociativ identitetsstörning, DID, utvecklas i barndomen, då gränsen mellan verklighet och fantasi fortfarande är vag. Det utsatta barnet skapar en parallell verklighet / identitet som hanterar det trauma barnet utsätts för. Delidentiteten bevarar sedan upplevelsen eller de känslor som följer med den i en separat del av den gemensamma personligheten. Ett barn som utsätts för långvariga övergrepp, oftast av någon nära anhörig som barnet är beroende av, är i riskzonen vad gäller utvecklandet av en posttraumatisk dissociativ identitetsstörning. Detta försvar mot det outhärdliga kan ses som en kreativ lösning av en till synes omöjlig situation. När barnet sedermera växer upp skapar emellertid denna uppdelning av jaget hinder i vardagen. Andra posttraumatiska reaktioner tenderar också att vara en del av problematiken. Återkommande minnesbilder och sensationer, mardrömmar, en upplevelse av distansering från omgivningen, ångest och relationsproblem.
Genom senare tids medicinska mätinstrument har man funnit fysiologiska skillnader i hjärnans aktivitet hos DID-patienter. Inte sällan finns en nedsatt funktion i interaktionen mellan de båda hjärnhalvorna. Tanke och känsla finns bokstavligen i olika delar av den mänskliga hjärnan. Hos DID-patienter tar det sig ett mer djupgående och splittrat uttryck.
Man skiljer på ANP (Apparently Normal part of Personality) och EP (Emotional part of Personality).Hos många människor fungerar ANP och EP integrerat. De har bägge sidor men de fungerar tillsammans. Hos DID-patienter finns det alltid fler än en ANP och oftast också flera EP:n, vilka kommunicerar sinsemellan till en varierande grad. Vissa DID-patienter har amnesi för den period då de befinner sig i dissociativt tillstånd. Andra "ser" vad som händer utan att de upplever att de kan påverka vad som sker och ytterligare några kommunicerar och argumenterar med de andra delarna av det egna splittrade jaget.
Termen schizofreni har ofta använts felaktigt för att beskriva detta tillstånd. Ett exempel inom populärkultur är filmen Mina jag & Irene, en komedi där Jim Carrey spelar en polis som växlar identitet mellan den snälle Charlie Baileygates och den tuffe Hank Evans. Det första dokumenterade fallet av detta missförstånd är i en artikel från 1933 av poeten.

ANNONS
Av Allexya Andreea Bianka - Fredag 6 juli 19:08

***Udda eller excentriska personlighetsstörningar
Paranoid personlighetsstörning
Denna personlighetstyp karaktäriseras av misstänksamhet, bristande tillit, tolkar handlingar som fientliga eller föraktfulla och är känslig för kränkningar. Personer med denna störning har ofta en överdriven tilltro till sina egna kunskaper och förmågor och undviker ofta nära relationer med andra. De söker efter dolda meningar i allt och hittar ovänliga avsikter i det andra gör. De är snabba med att kräva vänners och familjens lojalitet och verkar ofta kalla och avståndstagande i förhållandet till andra. De skyller ofta på andra och hyser ofta långvarigt agg till andra.
Denna personlighetstyp beräknas förekomma hos cirka 0,5?2,5 % av befolkningen, hos 2?10 % av polikliniska psykiatripatienter och hos 10?30 % av inlagda psykiatripatienter. Det är svårt att motivera dessa patienter till behandling.

***Schizoid personlighetsstörning
Personer med schizoid personlighetstyp är blyga, drar sig undan kontakter, visar lite känslor, föredrar fantasi och aktiviteter i enskildhet. De vill helst vara ensamma och hyser ingen hemlig önskan om att vara populära. De söker sig gärna till yrken med ringa social kontakt. De har ofta dåliga sociala färdigheter och visar inget behov av uppmärksamhet eller någon önskan om att bli accepterade. De uppfattas som humorlösa och distanserade och betecknas ofta som "enstöringar".
Förekomsten är 0,5?0,7 % generellt i befolkningen, men så hög som 14 % bland hemlösa. Det är svårt för en läkare att etablera och upprätthålla en relation till dessa patienter.

***Schizotyp personlighetsstörning
Många tror att detta är en lindrigare form av schizofreni. Tillståndet karaktäriseras av excentriskt beteende, opassande känslor, bisarra idéer och undvikande av kontakt. Patienterna tror av och till att de har extraordinära förmågor eller att helt orelaterade händelser är knutna till dem på ett eller annat viktigt sätt. De är ofta upptagna av excentriska aktiviteter och har svårt att koncentrera sig under längre tid. De pratar ofta på ett överdrivet sätt och det är svårt att följa deras tankegångar.
Förekomsten är cirka 5 % i den generella befolkningen. Dessa personer kan uppleva intensiv ångest i sociala situationer med okända människor. Tillståndet kan utvecklas till schizofreni, men detta sker bara hos en liten del av de som har denna diagnos.

***Dramatiserande, emotionella och antisociala personlighetsstörningar
Dyssocial (antisocial) personlighetsstörning
Ett vanligt missförstånd är att personer med antisocial personlighetsstörning har dåliga sociala färdigheter. Ofta gäller i stället motsatsen. Det typiska för dessa personer är samvetslöshet. De uppträder socialt ansvarslöst och normlöst, utnyttjande, impulsivt och hänsynslöst. Personer med denna störning har ofta ett kriminellt beteende. De uppfattar sina offer som svaga och förtjänar att bli lurade. De ljuger och stjäl ofta. I många fall är de slarviga med pengar och de gör saker utan att tänka över konsekvenserna. De är ofta aggressiva och är mycket mer upptagna av sina egna behov än andras.
De flesta epidemiologiska studier visar en förekomst på 3?5 % i befolkningen.

***Emotionellt instabil (borderline) personlighetsstörning
Dessa personer är typiskt impulsiva, har skiftande och starka affekter, har en dålig självbild, är självdestruktiva och går ofta in i instabila förhållanden. De har ständiga humörsvängningar och får ofta vredesutbrott. Ofta låter de ilskan gå ut över sig själva genom att de skadar sig. Självmordshot och självmordsförsök är vanliga. De tänker mycket i svart och vitt och ingår ofta intensiva och konfliktladdade förhållanden med andra. De blir snabbt arga när det inte går som de har tänkt sig.
Förekomsten är cirka 1,5 % i den generella befolkningen. Detta är den mest studerade personlighetsstörningen och den grupp som har de bäst dokumenterade behandlingsresultaten.

***Hysterisk (histrionisk) personlighetsstörning
Dessa personer är hela tiden på jakt efter uppmärksamhet. De är dramatiserande, känslomässigt instabila och har ett ytligt känsloliv. De måste hela tiden stå i centrum av uppmärksamheten och avbryter ofta andra för att dominera samtalet. De använder ett svulstigt språk för att beskriva vardagliga händelser och söker hela tiden efter uppskattning och erkännande. De kan klä sig provocerande eller överdriva sjukdom för att få uppmärksamhet. De överdriver också vänskap och förhållanden och tror att alla älskar dem. De är ofta manipulerande.
Förekomsten är cirka 1?3 % i den generella befolkningen.

***Narcissistisk personlighetsstörning
Dessa personer karaktäriseras av självupptagenhet. I likhet med de hysteriska personlighetsstörningarna söker de uppmärksamhet och uppskattning. De är utnyttjande, har storhetstankar, bristande förmåga till inlevelse (empati) och nedvärderar andra. De överdriver sina prestationer och förväntar sig att andra ska tycka att de är enastående. De väljer ut sina vänner eftersom de anser att inte vem som helst är värdig deras vänskap. De är upptagna av att göra ett gott första intryck men har svårt att behålla långvarig vänskap eller långvariga förhållanden. De är oftast ointresserade av andras känslor och kan utnyttja andra.
Förekomsten är 1?3 % i den allmänna befolkningen.

***Ängsliga och nervösa personlighetsstörningar
Tvångspräglad personlighetsstörning
Personer med denna störning är besatta av ordning. De är perfektionistiska, samvetsgranna, stelbenta, upptagna av detaljer och har ett starkt kontrollbehov. Deras behov av att göra allting "rätt" försämrar ofta deras produktivitet. De fastnar i detaljer och missar helheten. De ställer orimligt höga krav på sig själv och andra och är ofta mycket kritiska till andra när de inte lever upp till de här kraven. De undviker att arbeta i grupp och anser att de andra är för slarviga eller inkompetenta. De undviker att fatta beslut eftersom de är rädda för att göra fel. De är sällan generösa med sin tid eller sina pengar. De har ofta svårt att uttrycka känslor. Detta är en den vanligaste personlighetsstörningen och förekommer hos 7 % av den allmänna befolkningen.

****Undvikande personlighetsstörning
Dessa personer karaktäriseras av extrem social ångest. Personer med denna störning känner sig ofta otillräckliga, undviker sociala situationer och söker jobb där de har liten kontakt med andra. De är rädda för att bli avvisade, känsliga, oroar sig för att de ska verka dumma inför andra och längtar efter att bli omtyckta och accepterade. De överdriver svårigheterna i nya situationer för att slippa delta eller vara med. De skapar ofta fantasivärldar som ersättning för den verkliga världen. Till skillnad från de schizoida personlighetsstörningarna längtar personer med undvikande personlighetsstörning efter social samvaro med andra men är rädda för att de inte ska klara av det. De är ofta deprimerade och har låg självkänsla. Förekomsten är cirka 1 % av den allmänna befolkningen.

***Osjälvständig personlighetsstörning
Typiskt för denna personlighetsstörning är önskan att bli omhändertagen. De är osjälvständiga, överlåter ansvaret till andra och är hjälplösa och otrygga utan partner. De klänger sig fast vid andra och är rädda att förlora dem. De kan få självmordstankar när ett förhållande tar slut. De överlåter till andra att fatta viktiga beslut å deras vägnar och hoppar ofta från förhållande till förhållande. De stannar ofta kvar i förhållanden där misshandel förekommer. De är mycket känsliga för att bli avvisade. De känner sig ofta hjälplösa och deprimerade. Förekomsten är 2?3 % i den allmänna befolkningen.

***Vad orsakar personlighetsstörningar?
Ungefär hälften av både normala och patologiska personlighetsdrag påverkas av ärftliga faktorer. Ungefär lika mycket påverkas av omgivningsfaktorer. Medfött temperament och barndomsförhållanden är viktiga faktorer. Särskilt viktigt är kvaliteten på nära relationer och då särskilt förekomst av övergrepp, försummelse, instabilitet, gränslöshet och otrygghet.

***Diagnos
Diagnosen ställs på grundval av upprepade samtal med läkaren, information från människor i personens omgivning och eventuellt resultat av frågeformulär som patienten fyller i. De olika personlighetsstörningarna avspeglar inte enhetliga grupper. De allra flesta som har en personlighetsstörning kvalificerar sig också för minst en till. Det kan ta lång tid innan en person får en diagnos. Samtidiga sjukdomar som ångest och depression kan i många fall vara det mest framträdande i ett tidigt stadium.

***Behandling av personlighetsstörningar
Behandlingen av personlighetsstörningar har som mål att uppnå bättre social förmåga och anpassning. Man försöker också minska akuta symtom som uppstår, till exempel psykoser. Vidare erbjuder man stöd för att reda ut kriser i förhållandet till de närmaste.

***När det gäller behandlingen delas personlighetsstörningarna in i två grupper: lätta och svåra personlighetsstörningar. De lätta personlighetsstörningarna är de undvikande, tvångsmässiga och osjälvständiga störningarna, medan resten betraktas som svåra.
Det finns mycket begränsat stöd för att någon slags behandling har varaktig effekt på dessa störningar. En del behöver tilläggsbehandling för depression och ångest.

***Vid allvarliga personlighetsstörningar kan det behövas inläggning på sjukhus och läkemedelsbehandling vid kriser, förutom specifika strukturerade psykoterapier, individuellt och i grupp. Stödsamtal hos allmänläkare kan också vara aktuellt.

***Fortsatt behandling av personlighetsstörningar
Den grundläggande personligheten är relativt stabil från tidigt vuxenliv, men betydande förändringar kan ses när man har följt stora grupper utan psykisk ohälsa upp till medelåldern och längre.

***Människor med personlighetsstörningar har större tendens att utveckla depression och ångest, ätstörningar och drogmissbruk. Kriminalitet och självmordsförsök är också något vanligare hos dessa personer. Hur ofta sådana komplikationer förekommer beror på vilken personlighetsstörning det gäller och om personen i fråga får behandling eller inte.
Behandlingsresultaten varierar, men prognosen är bättre än hos personer som inte får behandling.

ANNONS
Av Allexya Andreea Bianka - Fredag 6 juli 19:04

***Udda eller excentriska personlighetsstörningar
Paranoid personlighetsstörning
Denna personlighetstyp karaktäriseras av misstänksamhet, bristande tillit, tolkar handlingar som fientliga eller föraktfulla och är känslig för kränkningar. Personer med denna störning har ofta en överdriven tilltro till sina egna kunskaper och förmågor och undviker ofta nära relationer med andra. De söker efter dolda meningar i allt och hittar ovänliga avsikter i det andra gör. De är snabba med att kräva vänners och familjens lojalitet och verkar ofta kalla och avståndstagande i förhållandet till andra. De skyller ofta på andra och hyser ofta långvarigt agg till andra.
Denna personlighetstyp beräknas förekomma hos cirka 0,5?2,5 % av befolkningen, hos 2?10 % av polikliniska psykiatripatienter och hos 10?30 % av inlagda psykiatripatienter. Det är svårt att motivera dessa patienter till behandling.

***Schizoid personlighetsstörning
Personer med schizoid personlighetstyp är blyga, drar sig undan kontakter, visar lite känslor, föredrar fantasi och aktiviteter i enskildhet. De vill helst vara ensamma och hyser ingen hemlig önskan om att vara populära. De söker sig gärna till yrken med ringa social kontakt. De har ofta dåliga sociala färdigheter och visar inget behov av uppmärksamhet eller någon önskan om att bli accepterade. De uppfattas som humorlösa och distanserade och betecknas ofta som "enstöringar".
Förekomsten är 0,5?0,7 % generellt i befolkningen, men så hög som 14 % bland hemlösa. Det är svårt för en läkare att etablera och upprätthålla en relation till dessa patienter.

***Schizotyp personlighetsstörning
Många tror att detta är en lindrigare form av schizofreni. Tillståndet karaktäriseras av excentriskt beteende, opassande känslor, bisarra idéer och undvikande av kontakt. Patienterna tror av och till att de har extraordinära förmågor eller att helt orelaterade händelser är knutna till dem på ett eller annat viktigt sätt. De är ofta upptagna av excentriska aktiviteter och har svårt att koncentrera sig under längre tid. De pratar ofta på ett överdrivet sätt och det är svårt att följa deras tankegångar.
Förekomsten är cirka 5 % i den generella befolkningen. Dessa personer kan uppleva intensiv ångest i sociala situationer med okända människor. Tillståndet kan utvecklas till schizofreni, men detta sker bara hos en liten del av de som har denna diagnos.

***Dramatiserande, emotionella och antisociala personlighetsstörningar
Dyssocial (antisocial) personlighetsstörning
Ett vanligt missförstånd är att personer med antisocial personlighetsstörning har dåliga sociala färdigheter. Ofta gäller i stället motsatsen. Det typiska för dessa personer är samvetslöshet. De uppträder socialt ansvarslöst och normlöst, utnyttjande, impulsivt och hänsynslöst. Personer med denna störning har ofta ett kriminellt beteende. De uppfattar sina offer som svaga och förtjänar att bli lurade. De ljuger och stjäl ofta. I många fall är de slarviga med pengar och de gör saker utan att tänka över konsekvenserna. De är ofta aggressiva och är mycket mer upptagna av sina egna behov än andras.
De flesta epidemiologiska studier visar en förekomst på 3?5 % i befolkningen.

***Emotionellt instabil (borderline) personlighetsstörning
Dessa personer är typiskt impulsiva, har skiftande och starka affekter, har en dålig självbild, är självdestruktiva och går ofta in i instabila förhållanden. De har ständiga humörsvängningar och får ofta vredesutbrott. Ofta låter de ilskan gå ut över sig själva genom att de skadar sig. Självmordshot och självmordsförsök är vanliga. De tänker mycket i svart och vitt och ingår ofta intensiva och konfliktladdade förhållanden med andra. De blir snabbt arga när det inte går som de har tänkt sig.
Förekomsten är cirka 1,5 % i den generella befolkningen. Detta är den mest studerade personlighetsstörningen och den grupp som har de bäst dokumenterade behandlingsresultaten.

***Hysterisk (histrionisk) personlighetsstörning
Dessa personer är hela tiden på jakt efter uppmärksamhet. De är dramatiserande, känslomässigt instabila och har ett ytligt känsloliv. De måste hela tiden stå i centrum av uppmärksamheten och avbryter ofta andra för att dominera samtalet. De använder ett svulstigt språk för att beskriva vardagliga händelser och söker hela tiden efter uppskattning och erkännande. De kan klä sig provocerande eller överdriva sjukdom för att få uppmärksamhet. De överdriver också vänskap och förhållanden och tror att alla älskar dem. De är ofta manipulerande.
Förekomsten är cirka 1?3 % i den generella befolkningen.

***Narcissistisk personlighetsstörning
Dessa personer karaktäriseras av självupptagenhet. I likhet med de hysteriska personlighetsstörningarna söker de uppmärksamhet och uppskattning. De är utnyttjande, har storhetstankar, bristande förmåga till inlevelse (empati) och nedvärderar andra. De överdriver sina prestationer och förväntar sig att andra ska tycka att de är enastående. De väljer ut sina vänner eftersom de anser att inte vem som helst är värdig deras vänskap. De är upptagna av att göra ett gott första intryck men har svårt att behålla långvarig vänskap eller långvariga förhållanden. De är oftast ointresserade av andras känslor och kan utnyttja andra.
Förekomsten är 1?3 % i den allmänna befolkningen.

***Ängsliga och nervösa personlighetsstörningar
Tvångspräglad personlighetsstörning
Personer med denna störning är besatta av ordning. De är perfektionistiska, samvetsgranna, stelbenta, upptagna av detaljer och har ett starkt kontrollbehov. Deras behov av att göra allting "rätt" försämrar ofta deras produktivitet. De fastnar i detaljer och missar helheten. De ställer orimligt höga krav på sig själv och andra och är ofta mycket kritiska till andra när de inte lever upp till de här kraven. De undviker att arbeta i grupp och anser att de andra är för slarviga eller inkompetenta. De undviker att fatta beslut eftersom de är rädda för att göra fel. De är sällan generösa med sin tid eller sina pengar. De har ofta svårt att uttrycka känslor. Detta är en den vanligaste personlighetsstörningen och förekommer hos 7 % av den allmänna befolkningen.

****Undvikande personlighetsstörning
Dessa personer karaktäriseras av extrem social ångest. Personer med denna störning känner sig ofta otillräckliga, undviker sociala situationer och söker jobb där de har liten kontakt med andra. De är rädda för att bli avvisade, känsliga, oroar sig för att de ska verka dumma inför andra och längtar efter att bli omtyckta och accepterade. De överdriver svårigheterna i nya situationer för att slippa delta eller vara med. De skapar ofta fantasivärldar som ersättning för den verkliga världen. Till skillnad från de schizoida personlighetsstörningarna längtar personer med undvikande personlighetsstörning efter social samvaro med andra men är rädda för att de inte ska klara av det. De är ofta deprimerade och har låg självkänsla. Förekomsten är cirka 1 % av den allmänna befolkningen.

***Osjälvständig personlighetsstörning
Typiskt för denna personlighetsstörning är önskan att bli omhändertagen. De är osjälvständiga, överlåter ansvaret till andra och är hjälplösa och otrygga utan partner. De klänger sig fast vid andra och är rädda att förlora dem. De kan få självmordstankar när ett förhållande tar slut. De överlåter till andra att fatta viktiga beslut å deras vägnar och hoppar ofta från förhållande till förhållande. De stannar ofta kvar i förhållanden där misshandel förekommer. De är mycket känsliga för att bli avvisade. De känner sig ofta hjälplösa och deprimerade. Förekomsten är 2?3 % i den allmänna befolkningen.

***Vad orsakar personlighetsstörningar?
Ungefär hälften av både normala och patologiska personlighetsdrag påverkas av ärftliga faktorer. Ungefär lika mycket påverkas av omgivningsfaktorer. Medfött temperament och barndomsförhållanden är viktiga faktorer. Särskilt viktigt är kvaliteten på nära relationer och då särskilt förekomst av övergrepp, försummelse, instabilitet, gränslöshet och otrygghet.

***Diagnos
Diagnosen ställs på grundval av upprepade samtal med läkaren, information från människor i personens omgivning och eventuellt resultat av frågeformulär som patienten fyller i. De olika personlighetsstörningarna avspeglar inte enhetliga grupper. De allra flesta som har en personlighetsstörning kvalificerar sig också för minst en till. Det kan ta lång tid innan en person får en diagnos. Samtidiga sjukdomar som ångest och depression kan i många fall vara det mest framträdande i ett tidigt stadium.

***Behandling av personlighetsstörningar
Behandlingen av personlighetsstörningar har som mål att uppnå bättre social förmåga och anpassning. Man försöker också minska akuta symtom som uppstår, till exempel psykoser. Vidare erbjuder man stöd för att reda ut kriser i förhållandet till de närmaste.

***När det gäller behandlingen delas personlighetsstörningarna in i två grupper: lätta och svåra personlighetsstörningar. De lätta personlighetsstörningarna är de undvikande, tvångsmässiga och osjälvständiga störningarna, medan resten betraktas som svåra.
Det finns mycket begränsat stöd för att någon slags behandling har varaktig effekt på dessa störningar. En del behöver tilläggsbehandling för depression och ångest.

***Vid allvarliga personlighetsstörningar kan det behövas inläggning på sjukhus och läkemedelsbehandling vid kriser, förutom specifika strukturerade psykoterapier, individuellt och i grupp. Stödsamtal hos allmänläkare kan också vara aktuellt.

***Fortsatt behandling av personlighetsstörningar
Den grundläggande personligheten är relativt stabil från tidigt vuxenliv, men betydande förändringar kan ses när man har följt stora grupper utan psykisk ohälsa upp till medelåldern och längre.

***Människor med personlighetsstörningar har större tendens att utveckla depression och ångest, ätstörningar och drogmissbruk. Kriminalitet och självmordsförsök är också något vanligare hos dessa personer. Hur ofta sådana komplikationer förekommer beror på vilken personlighetsstörning det gäller och om personen i fråga får behandling eller inte.
Behandlingsresultaten varierar, men prognosen är bättre än hos personer som inte får behandling.

[Bild]

[Bild]

Av Allexya Andreea Bianka - Fredag 6 juli 18:56

Vad är en personlighetsstörning?
En personlighetsstörning är en psykisk sjukdom som kännetecknas av avvikande personlighetsdrag. Det visar sig i form av olämpliga och extrema reaktioner i många personliga och sociala situationer.
En människas personlighet består av ett relativt stabilt mönster av uppfattningar, tankar och beteenden, som kännetecknar den enskilda personen. Vår personlighet är uppbyggd av en rad personlighetsdrag som i större eller mindre omfattning visar sig i samvaron med andra människor. Personen själv är för det mesta omedveten om dessa personlighetsdrag.
Om det mönster av uppfattningar, tankar och beteenden som kännetecknar en enskild person avviker från hur genomsnittet av individerna i en kultur uppfattar, tänker, känner och förhåller sig till andra, kan det handla om en personlighetsstörning. Dessa mönster är relativt stabila och visar sig på flera områden vad gäller psykiska och sociala funktioner. En personlighetsstörning kan betraktas som en störning i utvecklingen av personligheten. Den här typen av störningar visar sig ofta redan i tonåren och fortsätter in i vuxen ålder.
Personlighetsstörningar är ofta, dock inte alltid, åtföljda av olika grad av subjektivt obehag och bristande social förmåga. De är inte en följd av andra psykiska sjukdomar men de kan föregå eller finnas samtidigt med dem.
Personlighetsstörningarna omfattar en grupp sjukdomar där den enskilda personlighetsstörningen klassificeras efter de mest framträdande personlighetsdragen.
Man beräknar att 10?15 % i en normalbefolkning uppfyller de diagnoskrav som ställs för en eller flera av de specifika personlighetsstörningarna.



*** kommer skriva mer om det i nästa inlägg.

Av Allexya Andreea Bianka - Fredag 6 juli 18:31

Borderline är en emotionell instabil personlighetsstörning vilket innebär att man har svårt att kontrollera sina känslor. Detta kan bland annat leda till självskadebeteende, relationsproblem och att man saknar en identitetskänsla.
Borderline är en personlighetsstörning som kallas för emotionell instabil personlighetsstörning. Detta innebär att en person som har borderline har svårt att reglera sina känslor vilket kan ge snabba känslomässiga svängningar, såsom att gå från jätteglad till jätteledsen på en sekund.
Svårigheten att hantera känslor kan leda till självskadebeteende.
***Impulsivitet och dålig identitetskänsla
Även impulsivitet, dålig självbild, intensitet och tomhetskänslor är vanliga symptom för den som har borderline.
***Rädd för att avsluta relationer
Personer med borderline är också ofta väldigt rädda för att bli övergivna. De gör därför stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer.
***Orsaker till borderline
Varför vissa personer får borderline är fortfarande okänt. Men en teori är dock att de personer som lider av borderline har en medfödd känslomässig sårbarhet samtidigt som de utsatts för ett trauma under uppväxten.
Hur detta trauma ser ut kan variera kraftigt, så som dödsfall, våld eller att bara inte fått tillräckligt med bekräftelse.
***Kan feldiagnotiseras
Det finns andra diagnoser som liknar borderline. Därför är det viktigt att också se av någon av de andra diagnoserna stämmer bättre in innan man får sin diagnos.

Av Allexya Andreea Bianka - Onsdag 4 juli 01:36

Hjärnans sätt att hantera information är påverkad på flera sätt när man har Asperger. Det gör att det blir krångligt i samspelet med andra. Det kan också vara svårt att få ordning på sitt tänkande och sin vardag.
Det syns inte på utseendet att man har Asperger. En del med Asperger, men inte alla, har en udda stil. Vissa för att de väljer det och gillar att ha ett annorlunda utseende och andra för att de inte uppfattar vad som anses udda och vad som anses mer vanligt. Eftersom det inte syns på utseendet att man har Asperger så blir det ofta missförstånd mellan människor utan Asperger och människor med Asperger. Människor utan Asperger tror att den med Asperger ska funka som de själva gör.

****Socialt samspel
Det ena diagnoskriteriet för Aspergers syndrom handlar om socialt samspel. Socialt samspel är allt vi människor gör i relation till andra människor. Det handlar exempelvis om:
-Vad vi säger och hur vi säger det.
-Vilka sociala relationer vi har och hur vi hanterar dem.hutatur vi använder vårt kroppsspråk.
I diagnoskriterierna för Aspergers syndrom står det att man har kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel. Alla med Asperger tycker inte själva att de har kvalitativt nedsatt förmåga, men många beskriver att det är jobbigt med sociala kontakter och att det ofta är krävande. Att ha annorlunda förmåga till socialt samspel än majoriteten är det ena diagnoskriteriet.

****Beteenden och intressen
Det andra diagnoskriteriet beskriver stora behov av rutiner och struktur. Där hamnar också specialintressen, som en del, men långt ifrån alla, med Asperger har. Många med Asperger har ett stort behov av att saker blir ungefär som man tänkt sig. Därför kan man ibland upplevas som oflexibel av omgivningen.
Ibland är det jobbigt och rutinerna som man har kan kännas tvingande, men för det mesta brukar personer med Asperger tycka att det är rätt skönt att leva ett liv som är som det brukar, utan alltför mycket oförutsägbarhet och överraskningar. Att ha annorlunda förmåga kring beteenden och intressen är det andra diagnoskriteriet.

***Allvarliga problem med vardagslivet
Alla människor kan känna igen sig i att det kan bli lite knepigt för dem ibland, gällande såväl att få ordning på det sociala som att få koll på rutiner i vardagen. För att få en Aspergerdiagnos krävs att det är betydande problem, som under en lång tid ställer till det i vardagen.
Man kan ha Asperger även om omgivningen inte märker av de här svårigheterna. En del med Asperger lär sig att vara sociala och att få till vardagsrutinerna, men de får ofta lägga extremt mycket kraft på det, vilket gör att orken ibland tar slut. Man kan behöva hjälp av någon klok person, till exempel någon från habiliteringen, för att lära sig att hushålla med sin ork.
En del som har ansträngt sig oerhört mycket under lång tid för att få ordning på vardagen kommer till psykiatrin med utmattningssymtom och det är först då man förstår att det handlar om Asperger.äEtt okej liv
Kan man ha ett okej liv trots att man har Asperger? Jo, visst kan man det. En del som har landat i sin diagnos kan nog till och med påstå att man kan ha ett okej liv på grund av sin Asperger
? att det särskilda sättet att tänka tillför livskvalitet som man inte fått uppleva annars. För att leva sitt liv med diagnosen på det sättet krävs att man har en omgivning som har stor förståelse och acceptans för att vi alla fungerar olika och att man hittat en balans i livet när det gäller vila och utmaning.
-att ha Asperger i det samhälle som vi byggt upp är krävande. Det ställs ofta krav på att vi ska vara socialt kompetenta, flexibla och kunna tänka på många saker samtidigt ? precis det som är svårt för många med Aspergerdiagnos.
Viktigt med förstående omgivning
Många med Asperger upplever tonårstiden som rörig och jobbig, där man ständigt utsätts för krav som överskrider ens förmåga. Att ständigt känna att man misslyckas är skadligt för alla, oavsett om man har en diagnos eller inte. Om man har en tillvaro som ser ut så behöver man få hjälp av en förstående omgivning. Det kan vara en god vän, en skolkurator, någon från ungdomsmottagningen eller från psykiatri eller habilitering.
Det är bra att veta att även om tonårstiden är tuff så behöver inte resten av livet vara lika krångligt. Många upplever att livet blir lite lättare när man mognar själv. För en del kan det kännas lättare när man slipper att gå i skolan, som är en jätteutmaning för många med Asperger.
Exempel på vad som är viktigt för att känna att livet är okej:
-Att ha schysta människor omkring sig - och i lagom dos förstås.
-Att veta vad man behöver stöd med - och att också få det stödet.
-Att hitta sysselsättningar som man tycker känns någorlunda meningsfulla.

Av Allexya Andreea Bianka - Tisdag 3 juli 21:43


Det finns vissa människor vi bör skydda oss från, och det är människor som försöker manipulera oss. Den som manipulerar kallas manipulatorn i den här texten. Manipulatorn försöker få andra människor att ge honom saker, göra saker, eller bete sig på ett visst sätt utan att säga klart och tydligt att det är det han vill ha av den andre.

-En människa ,som är öppen och tydlig med vad hon vill ha av dig är inte manipulativ. Att säga: "Jag skulle vilja att du hjälper mig med..." "Jag skulle gärna vilja att du kom hem till mig..." "Det här skulle jag vilja ha av dig..." är att rakt och tydligt be den andre om saker. I en sådan relation finns en öppenhet och också en respekt, vilket gör att om den andre säger nej, brukar detta nej ofta accepteras av den som frågat. I en sådan relation finns respekt för varandras gränser, och inför det faktum att var och en har rätt att säga nej och har rätt att bestämma själv över sitt liv, sina saker, sina känslor och sitt beteende. Man behöver inte undra vad den andre vill ha av en eller vad den andre är ute efter, för allt sägs öppet och respektfullt.

Manipulatorn däremot försöker få saker av dig utan att öppet be om dem. Han eller hon manipulerar dig dit han eller hon vill genom att spela på olika saker. Dessa är oftast:

-dina rädslor
-dina skuldkänslor
-din pliktkänsla
Den som är manipulativ är ofta mycket skicklig på att se andra människors svagheter och ömma punkter. Är man rädd att inte bli omtyckt av andra kan manipulatorn spela på din rädsla för att inte vara omtyckt genom att säga: " Jaha, vill du inte göra det där, ja det är vissa som tycker du är konstig som tackade nej." Har du skuldkänslor för att du inte ställer upp tillräckligt för en äldre förälder kan du få höra "Ja, bry er inte om mig bara, jag förstår att ni har mycket att göra, jag får försöka klara mig ensam även om mitt hjärta har blivit sämre." Har du en stark pliktkänsla kan manipulatorn säga saker som går ut på att du sviker, att du är lat eller att du är slarvig.

Viktigt är alltså att komma ihåg, att manipulatorn använder sig av dina ömma punkter för att få dig att känna på ett visst sätt. Du kommer att känna dig "dålig" på ett eller annat sätt. Du kanske plötsligt har fått dåligt samvete, blivit ängslig för något du inte oroat dig för innan eller börjat känna dig som en stor svikare, för att nämna några exempel.

När man därmed har börjat uppfyllas av negativa känslor och rädslor är man lättare att manipulera. Ivrig att behaga, att göra rätt för dig och att ställa upp kan du plötsligt gå med på en mängd saker som man egentligen inte vill göra. Man kanske säger ja till något för att du drabbats av dåligt samvete eller för att man har fått ont i magen av blotta tanken på att bli illa omtyckt av de andra. Manipulatorn har därmed lyckats att få dig dit han eller hon vill genom att spela på dina känslor.

***Sammanfattningsvis kan man säga att manipulatorn vill få dig att känna på ett speciellt vis så att du ska agera på ett speciellt vis, som kommer gagna manipulatorn och ge honom/henne det han/hon vill ha, utan att behöva säga klart och tydligt vad han eller hon vill ha.

Den som är manipulativ är oftast väldigt snäll och charmig, särskilt i början av kontakten. Man kanske vaggas in i ett mysigt, smickrande tillstånd där man får komplimanger, uppmuntran, presenter och hjälp med allt möjligt. Man kanske sätts på en piedestal. Manipulatorn kanske är en förträfflig lyssnare och plötsligt har du berättat en massa personliga saker om dig själv (som manipulatorn sedan kommer att använda sig av.) Informationen om dig kommer manipulatorn att använda sig av för att förstå dina ömma punkter, dina rädslor, var ditt dåliga samvete finns och vad man känner pliktkänsla inför. En person som inte bryr sig om vad andra tycker om henne kommer inte att kunna bli manipulerad när det gäller hennes sociala relationer. Men om hon samtidigt har komplex för sitt utseende kan det bli ett område för manipulatorn att utnyttja och spela på - t ex rädslan för ålderstecken, rädslan för att gå upp i vikt etc.

****HUR VET MAN ATT MAN BLIR MANIPULERAD?
Man har en vag känsla av att något inte stämmer. Att personen ifråga inte riktigt går att lita på, men att det rent förnuftsmässigt verkar osannolikt eftersom personen är så snäll och charmig mot dig.
Man vet inte var man har personen ifråga. Man känner att han eller hon vill ha något av dig men man vet inte vad det är. Personen kan plötsligt verka nöjd, som om han eller hon har fått det han eller hon ville ha, men du vet inte vad det är.
Personen ifråga använder sig av vaga uppgifter, t ex "Vissa tycker att du svek dem när du sade nej till att göra det där." Vilka är "vissa"? Kan personen specificera vilka det handlar om? Personen kanske även ändrar sig och förnekar att han eller hon har sagt vissa saker.
Om man konfronterar personen med att du känner dig manipulerad slängs alltihop tillbaka på dig och du får skulden. Det går inte att reda ut vad som händer eller diskutera på ett öppet, respektfullt vis.
Om man frågar rätt ut vad manipulatorn vill ha så får man inget riktigt, tydligt svar.
Man känner sig som en "dålig människa" efter kontakt med manipulatorn. Man kan känna sig orolig, olustig, ha dåligt samvete, känna dig som en svikare, känna dig illa omtyckt, lat, ful, osäker, ängslig eller impulsiv, för att nämna några exempel. Din rädsla har tickat igång och får dig att fatta beslut, tacka ja, tacka nej, agera eller bete dig på ett visst sätt, ibland ganska förhastat.
I kontakten med manipulatorn gör du saker som du sedan ångrar och mår dåligt över. Man känner att allt gått väldigt snabbt.


HUR KAN MAN UNDVIKA ATT BLI MANIPULERAD?

Om det är möjligt:
- bryt kontakten med den som manipulerar dig och får dig att må dåligt och göra saker, som man egentligen inte vill.
-Håll distansen till manipulatorn.
-Lämna inte ut något om dig själv. --Undvik att visa sina ömma punkter eller berätta om sina rädslor.
-Håll dig neutral.
-Säg nej. Man har rätt att säga nej.
-Be om betänketid: "Jag behöver tid att fundera över det där."
-Bry dig inte om vad manipulaorn tycker om dig.
-Bry dig inte om ifall han/hon pratar bakom din rygg. Det är så manipulatorn gör. Det kan även vara ett uttryck för att du lyckats med att inte låta dig bli manipulerad.
***Ifrågasätt manipulatorns påståenden: "Hur menar du nu?" "Vilka människor menar du har sagt så om mig?" "Det där känner jag inte igen mig i." "Är det något du vill ha så kan du be mig om det rätt ut."
-Stå på dig.
-Vackla inte.
-Upprepa ditt nej och dina ståndpunkter, men utan att försvara eller förklara dem.
-Nappa inte på betet som manipulatorn slänger ut, t ex "Det fanns vissa som blev besvikna på dig när du gjorde så."
-Tappa inte fattningen. Håll dig lugn! Vissa inte starka känslor inför den som försöker manipulera dig.
****Lita på din magkänsla.Det är väldigt viktigt. *****
-Vet att en manipulativ person siktar in sig på snälla, naiva, tillitsfulla människor. Att vara exempelvis snäll är något mycket fint och värdefullt, men visa inte den snällheten inför någon du inte litar på. I en perfekt värld hade alla gått att lita på, men så är det tyvärr inte.
-Förlåt dig själv om man har blivit manipulerad av någon. Det är inte lätt att stå emot någon som är manipulativ, och det händer de flesta någon gång eller flera. Men du kan lära dig av dina misstag och stärka dig själv så att du inte blir ett lika lätt byte nästa gång!! Man kan utvecklas och gå vidare i livet.
###Tro på dig själv.Det är viktigt. Alla ska tro på sig själva.###
-Tänk kritiskt.
-Så länge man är rädd för något riskerar mam att bli manipulerad. ---Jobba med dina rädslor och var sparsam med vilka som får se dina rädslor.

***All fysisk misshandel i nära relationer har en gång börjat med en längre eller kortare period av verbal och psykisk misshandel. Därför är det viktigt att känna till de subtila varningstecknen för hur verbal misshandel tar sin början samt hur den därefter tar sig uttryck. Det finns även förhållanden utan fysiskt våld, men där verbal misshandel pågår år efter år, något som är förödande för offret och skapar lika mycket lidande som fysisk misshandel gör.

Den här som jag skrev här fokuserar mycket på den verbala, alltså den psykiska, misshandeln. Men ordet misshandel kan på den här hemsidan syfta på både verbal och fysisk misshandel. Verbal misshandel leder ofta till fysisk sådan, och dessa kan existera parallellt med varandra i en nära relation. När ordet misshandel skrivs här, åsyftas alltså både verbal och/eller fysisk. Misshandel är misshandel, och den orsakar stora skador på en människa, oavsett om den utförs med ord och beteenden, eller med knytnävar.

Av Allexya Andreea Bianka - Torsdag 15 feb 08:32

Vad är manodepressivitet (bipolär sjukdom)?
Manodepressiv, eller bipolär som det också kallas, är en psykisk sjukdom som gör att du i skov får depressiva och maniska perioder. Sjukdomen går att behandla på olika sätt så att du kan leva ett normalt liv.

Olika typer av bipolär sjukdom
Idag används benämningen bipolär sjukdom istället för manodepressiv sjukdom. Bipolär sjukdom delas också upp i olika typer.

Bipolär sjukdom 1
Denna form är närmast besläktad med det förra namnet manodepressiv sjukdom och innebär depression varvat med kraftiga manier som ger psykotiska symptom.

Bipolär sjukdom 2
Denna form är vanligare och innebär att depressioner varvas med mindre manier (så kallad hypomani).

Bipolär sjukdom kan också beskrivas med hur snabbt personen pendlar mellan depression och mani. Detta kallas ?cycling? på engelska. Fyra eller fler episoder under ett år kallas ?rapid cycling? eller snabb pendling. Ännu snabbare pendling kallas ?ultrarapid cycling? och kan vara svårt att skilja från andra tillstånd som borderline eller ADHD.

Utlösande faktorer
Utlösande faktorer för manodepressiva skov kan vara förändringar i livssituationer och långvarig stress. Oftast är det depressioner som utlöses av utomstående faktorer, men även mani kan bero på stressande livshändelser.

Behandling
Det är stora påfrestningar på en person som är manodepressiv och för att minska risker för djup depression och självmord är det viktigt med behandling. Det finns flera olika typer av behandling och vilken typ av behandling som är mest effektiv beror på symptomen.

Läkemedel
Det finns flera olika läkemedel som minskar svängningarna i humöret hos den sjuka. Men det finns även en behandling som kallas för litiumbehandling. Det är ett grundämne som finns i naturen och därmed även i våra kroppar. Litiumbehandlingen ställs in successivt för att anpassa doseringen till personen.

Här har ni en hemsida där ni kan testa er själva och se om ni har någon bipolär sjukdom. :
https://manodepressiv.se/test-ar-du-manodepressiv/

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se