Adhd märks på olika sätt hos olika personer. Du kan ha adhd om du har svårt att koncentrera dig och lätt blir störd i livliga miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och att få saker och ting gjorda. För att få veta om du har adhd behöver du först få en utredning. Om du har adhd finns mycket hjälp att få för att få vardagen att fungera bättre.
Adhd är en funktionsnedsättning som påverkar din förmåga att koncentrera dig och att styra och kontrollera ditt beteende. Det kan också påverka hur aktiv och intensiv du är som person.
Alla med adhd är olika. Adhd har ingenting med intelligens att göra. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem.
Svårigheter i vardagen
Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket innebär att du kan ha olika problem i vardagen. En vanlig svårighet är att du lätt blir störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer, och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter, om de inte känns motiverande, eller att det är svårt att bli klar med det du håller på med.
För att en person ska få diagnosen adhd krävs att svårigheterna har funnits under en lång tid och att de ger så stora problem i vardagen att det medför en funktionsnedsättning. Svårigheterna ska dessutom märkas i flera miljöer, både hemma och på jobbet eller i skolan.
Varför heter det adhd?
Bokstäverna AD står för attention deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitets-störning, alltså att man har ovanligt mycket energi.
Men alla med adhd är inte överaktiva, utan kan tvärtom ha problem med för låg aktivitet. Ibland kallas det i vardagligt tal för add. Inom sjukvården pratar man i stället om olika former av adhd.
Olika former av adhd
Du kan ha olika form av adhd, beroende på vilka symtom du har, och vilka svårigheter det skapar i ditt dagliga liv. Adhd brukar delas in i tre former:
Kombinerad form ? du har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Det är den vanligaste formen av adhd.
Huvudsakligen ouppmärksam form ? du har problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Denna form av adhd benämns ofta add. Eftersom denna form inte alltid märks lika mycket utåt kan det ibland ta längre tid att upptäcka.
Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form ? du har problem med överaktivitet och impulsivitet men få eller inga problem med uppmärksamhet. Denna form av adhd är vanligast hos förskolebarn och kan med tiden antingen avta eller övergå till en kombinerad form av adhd.
Andra vanliga svårigheter
Det är vanligt att den som har adhd har problem med sömnen. Låg självkänsla och olika former av psykisk ohälsa som ångest, depression eller ätstörningar är vanligt. Det är också vanligt att man lättare hamnar i ett beroende, till exempel av nikotin eller alkohol.
Det är vanligt att man har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter. En del har samtidigt autistiska drag eller ett autismspektrumtillstånd, som Aspergers syndrom eller någon form av Tics som till exempel Tourettes syndrom.
Hur vanligt är adhd?
Det har blivit vanligare att diagnosen adhd ställs. Det beror troligen på flera saker, men den största orsaken är att kunskapen om adhd har ökat, vilket gör att fler utreds och får diagnos.
Drygt 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha adhd. Hos vuxna är det cirka 2,5 procent. Att det är färre vuxna beror till stor del på att man ofta lär sig att hantera sina svårigheter med tiden.
Hur märks det att någon har adhd?
Det är stor skillnad på hur adhd märks hos olika personer. Hur du påverkas varierar också beroende på omgivningen och vilka krav som ställs på dig.
Vanliga tecken på adhd
Om du har adhd är det vanligt att du känner igen dig i flera av dessa beskrivningar:
Du har svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
Du har svårt att komma igång med uppgifter.
Du har svårt att komma ihåg långa instruktioner.
Du kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
Du har svårt att passa tider.
Du glömmer eller tappar ofta bort saker.
Det är vanligt att du skjuter upp saker tills det blir försent.
Det finns också annat som är vanligt vid adhd, som till exempel att:
Du tycker att det är jobbigt att skriva eller läsa.
Du kan ibland göra saker utan att tänka efter före.
Du har ett stort behov av att röra på dig.
Du kan vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
Du kan bli trött av att umgås länge med andra.
Du kan ha svårt att reglera ditt humör.
Du kan vara extra stresskänslig.
Du kan också ha svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.
*******Olika hos olika personer
En del som har adhd har svårt att kontrollera sina impulser och sätter igång med flera olika saker samtidigt. En del har svårt att sitta still. Andra är mer passiva och har svårt att komma igång med en uppgift. En del är utåtriktade och sociala, andra är mer inåtvända.
Det kan vara svårt att följa instruktioner och hålla uppmärksamheten på sådant som du inte är intresserad av. Det du själv tycker är kul eller intressant, kan du däremot lyckas bra med.
Att leva med adhd
Att ha en neuropsykiatrisk diagnos som adhd innebär inte att det är något fel med dig, utan att du har ett annorlunda sätt att fungera på än det som ofta förväntas i samhället. Det innebär att du kan ha olika svårigheter i vardagen, eftersom samhället är uppbyggt på ett sätt som inte passar alla.
På grund av de svårigheter som du har kallas det för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara även har fördelar. Därför kan du, om du hellre vill det, kalla det för en funktionsvariation.
Du är alltid mer än diagnosen kan förklara
Adhd kan innebära olika svårigheter beroende på din personlighet och vilken livssituation du befinner dig i. Svårigheter som du hade som barn kan till exempel ha förändrats med tiden, och som vuxen kan du ha lärt dig hur du ska hantera det du tyckte var svårast då.
Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar. Diagnosen kan därmed bara delvis beskriva vem du är. Din personlighet är alltid mer komplex än vad som kan förklaras av din funktionsvariation eller funktionsnedsättning.
Ökad förståelse och acceptans
Att inte kunna styra eller kontrollera sitt beteende kan göra att man lätt känner sig missförstådd och frustrerad i relation till andra människor. Det kan leda till konflikter med omgivningen.
När en person kommer försent ofta eller glömmer bort saker kan det skapa irritation hos omgivningen. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte alls är så.
Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför du har svårt med vissa saker. Ju mer du förstår och accepterar ditt sätt att fungera, desto lättare kan det bli för dig att förhålla dig till andra människor och deras förväntningar. Det blir också lättare för dig att förklara för andra vad du behöver för att må bra.
Hitta egna strategier
Om du accepterar dina begränsningar och svårigheter kan du hitta lösningar som passar dig. En del saker kan kännas omöjliga om du tänker på dem som en enda uppgift. Men delar du upp dem i etapper och gör en sak taget kan du lyckas även med det du tycker är svårt.
Om du har en impulsiv eller hyperaktiv form av adhd har du ofta svårt att se konsekvenserna av ditt handlande. Du kanske ofta väljer det som känns bra för stunden, i stället för det som är bäst på längre sikt. Det kan göra att du hamnar i situationer där du känner skuld och känner att det är svårt att bemöta andras irritation. Genom att du lär dig mer om hur du fungerar och hittar dina egna strategier kan det minska dina skuldkänslor och hjälpa dig att hantera omgivningen krav.
Din motivation är ofta avgörande
Om du har adhd har du ofta svårt att planera och organisera uppgifter eller aktiviteter om du inte är mycket motiverad. Du skjuter ofta upp sådant som du tycker är svårt eller tråkigt, som att städa eller betala räkningar.
När du väl är motiverad kan du gå in för det du gör så mycket att det blir svårt att avbryta det du håller på med. Om du har svårt att förhålla dig till tid och att prioritera vilken uppgift du ska göra först kan du ha stor hjälp av elektroniska hjälpmedel, som påminner dig om att det är dags att ta en paus. Läs mer i kapitlet om hjälpmedel.
Ofta bättre med tiden
Hur stora svårigheter du har i ditt liv kan också ändras med tiden. Ju mer du lär dig om hur du fungerar och hittar egna lösningar för att klara olika situationer, desto lättare kan du få att hantera dina svårigheter. Det brukar också bli lättare att se och utveckla sina positiva egenskaper som beror på adhd när man är äldre. Då kan det också vara lättare för dig att välja vilka sammanhang du vill vara i.
Om du har adhd brukar överaktiviteten minska med åren. Även om otåligheten finns kvar, har du kanske lärt dig att hantera den på olika sätt. Att ta reda på hur din adhd påverkar dig kan hjälpa dig att acceptera dig själv. Ju mer kunskap, desto lättare brukar livet kunna bli för dig som har adhd.

Vad innebär en utredning?
Om du eller ditt barn ska gå igenom en utredning kommer ni att få göra ett antal besök i vården, träffa flera yrkespersoner och svara på många frågor. Skillnaden mellan att utredas som vuxen och att utredas som barn är framför allt att utredningen av barn involverar även förskolepersonal eller skolpersonal.
Att utredas som vuxen
Att gå igenom en neuropsykiatrisk utredning som vuxen innebär att du träffar en läkare och en psykolog vid flera tillfällen och får göra flera intervjuer och tester.
Ibland kan utredningen göras av ett team. Då kan flera olika yrkespersoner delta, till exempel en psykolog och läkare, men även en pedagog, en sjukgymnast eller en arbetsterapeut.
När utredningen är klar får du information om resultatet och vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få. Det kan vara bra att ha en närstående med sig vid det avslutande samtalet.
Utredning av barn involverar fler personer
En utredning innebär att du och ditt barn träffar en läkare som ställer frågor. Här är några exempel på frågor du kan få svara på:
Hur har barnet utvecklats? När lärde sig till exempel barnet att gå och prata?
Vilka styrkor och svårigheter har barnet?
Har barnet några problem med sömnen eller med mat och ätande?
Hur fungerar barnet ihop med andra barn?
Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?
Förutom att du och barnet intervjuas brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till att beskriva hur barnet fungerar i förskolan eller skolan, och på fritiden. Utredningsteamet har oftast en specialpedagog som tar kontakt med skolan och som också kan utreda barnet när det gäller till exempel förmågan att läsa och skriva.
Utredningen avslutas med att du som förälder få information om vad som kommit fram och vilken hjälp, stöd eller behandling barnet behöver. Barnet får också information, anpassad utifrån barnets ålder och mognad. Sedan informeras skolan vid ett möte där också du som förälder deltar.
Ofta skönt att få en diagnos
Det är olika hur det känns att få en diagnos, men oftast är det positivt. Det kan till exempel vara skönt att få ett namn på de svårigheter du eller ditt barn har och det kan i sin tur öka förståelsen från omgivningen.
Ju mer du lär sig om funktionsnedsättningen, desto lättare brukar det vara att acceptera situationen. Kunskap gör ofta att du lättare kan se möjligheter istället för bara svårigheter.

Hoppas att du, ja just du, som har läst det, som jag skrev här fått mer inte om vad ADHD är och hur det är att leva med den.
HOPPAS ATT DU,JA JUST DU, SOM LÄSTE OCH KÄNNER IGEN DIG I DET, SOM JAG HAR JUST SKRIVIT KOMMER SÖKA HJÄLP.

Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. De allra flesta som blir deprimerade blir bättre redan efter några veckor med rätt behandling.
Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Om du till exempel har förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller dina nära relationer, kan du må dåligt under en period.
Det är också vanligt med nedstämdhet utan någon tydlig anledning. Känslor av sorg, ilska eller håglöshet är en del av livet och varken sjukt eller skadligt. Oftast går känslorna över efter en tid, kanske med stöd av närstående. Vardagens sysslor och rutiner kan också hjälpa till, så att man tänker på och gör annat än det som är svårt.
Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.
Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det händer att den som håller på att bli deprimerad inte själv märker det. Ibland är det de närstående som upptäcker förändringen.
En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt.
De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.
Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre nivåer. Även om gränserna mellan de olika nivåerna inte är skarpa kan de beskrivas ungefär så här:

-Lätt eller lindrig depression
Om man har en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att man mår dåligt inombords. Man kan klara av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att man anstränger sig och "biter ihop".

-Medelsvår eller måttlig depression
Om man har en medelsvår depression kan svårigheterna vara så stora att man inte längre orkar med sitt vanliga vardagsliv eller relationer. Det kan till exempel innebära att man inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.
Det kan också vara så att man lyckas klara sina plikter, och undviker att visa andra hur man egentligen mår.

-Svår depression
Om man har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att man ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov som att till exempel äta och dricka. Att man har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svår depression har självmordstankar.

-Utmattningssyndrom
Om man har en depression som utlösts av stress kan man ha utmattningssyndrom med egentlig depression. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

-Återkommande depressioner
Ibland kan depressioner återkomma, och kallas då ibland för recidiverande eller återkommande depression. Om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling, ökar risken att man får återkommande depressioner.

-Dystymi
Dystymi är ett tillstånd som liknar lätt egentlig depression. Man känner sig nästan aldrig glad utan alltid något nedstämd och tycker livet är allmänt tungt. För att få diagnosen dystymi, eller sjukligt svårmod som det också kallas, ska man ha haft symtom under minst två år.

-Bipolär sjukdom
Om man har återkommande depressioner varvat med perioder av mani, överdriven upprymdhet och omdömeslöshet, kan det handla om bipolär sjukdom. För att få den diagnosen behöver man först utredas av en psykiater. Det är en läkare som är specialist på psykiska sjukdomar.

Alla har ställt frågan vad ska man göra om man känner att man har nån av de symtomen, som jag skrev ovan för eller man undrar vad kan jag själv göra.

Har man haft en eller flera depressioner, eller vet att man har en ökad sårbarhet, kan man försöka se till att göra sådant som minskar risken för depression.Här är några förslag på saker som kan hjälpa, även om de inte ersätter professionell behandling.
Utveckla goda vanor
Motion kan både hjälpa om du har en depression och förebygga att du får nya depressioner. Sömnen brukar också bli bättre om kroppen har fått arbeta ordentligt under dagen.

Undvik eller var mycket försiktig med alkohol. Alkohol ökar risken för nya depressioner och för att en depression förvärras.Om det är svårt att utveckla nya, goda vanor kan det kännas lättare om du kan få stöd av en vän eller närstående.
Håll kontakten
Det är bra att försöka hålla kvar kontakten med sina vänner, sin arbetsplats eller andra sociala sammanhang. Om du är sjukskriven är det bra om du kan vara sjukskriven på deltid i stället för heltid så att du håller dig aktiv, fast i mindre omfattning än vanligt.
Är du heltidssjukskriven kan det vara bra att ändå besöka arbetsplatsen ibland. Om inte annat kan det underlätta att du har hållit kontakten när du så småningom kommer tillbaka till jobbet.
Sänk kraven
Eftersom depressionen gör att du har mindre energi kanske du inte orkar lika mycket som tidigare. Det kan betyda att du måste acceptera att du för tillfället måste bete dig på ett annat sätt än du varit van.Om du arbetar kan du behöva sänka dina krav på dig själv. Du kan behöva beskriva för din arbetsgivare vad du klarar av. De flesta arbetsgivare har förståelse för att man inte alltid kan utföra topprestationer. Företagshälsan kan ibland hjälpa till i kommunikationen med arbetsgivaren, om det behövs.Även när det gäller privatlivet och familjelivet är det bra att försöka sänka kraven. Undvik att ta på dig extra arbetsuppgifter om du samtidigt har stora krav på dig i privatlivet. Säg nej till aktiviteter som du egentligen inte orkar eller hinner med.
Hitta sätt att varva ned
Att sova gott är viktigt för att må bra. Har du svårt att somna finns det olika metoder att prova, till exempel kan du pröva att lyssna på musik eller en inläst bok för att skingra tankarna.Att lära in en teknik för avspänning och avslappning kan vara ett sätt att hantera stress och få mer vila i vardagen.
Vistas utomhus
Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.Välj lustfyllda saker även om lusten saknas
Det är viktigt att göra sådant man brukar tycka om, även om lusten just då fattas. Om du till exempel brukar bli glad av musik kan du må bra av att spela eller lyssna på musik, även om du inte trodde det från början.Ta hand om ditt yttre
Sköt om ditt utseende och din hygien. Du mår bättre om du känner dig fräsch.
Ät bra
Försök att äta regelbundet, även om du inte har så stor aptit. Att försöka hålla bra matvanor är extra viktigt när man är deprimerad eller återhämtar sig efter en depression.

***Det bästa tipsen, som jag kan ge alla är att prata om sina problem med nån person, som du själv litar på eller om du vill prata med nån, som jobbar med det så finns olika ställen man kan vända sig till.
Prata med någon om hur du mår
De flesta människor som mår dåligt, eller grubblar på något, behöver tala med en medmänniska. Det kan vara din behandlare, en närstående som du har förtroende för, någon utomstående eller annan vårdpersonal.
Du kan också ringa en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig. Hit kan du ringa anonymt.
Riksförbundet Balans har tio lokalföreningar och är till för alla som själva har upplevt depression eller bipolär sjukdom, eller som är närstående.

Hoppas att ni,som går igenom en dålig period eller känner personer, som går igenom det kan få hjälp av det, som jag skrev.

Och när du har rest dig
Vänd dig inte om
Det finns ingen väg tillbaka
Varifrån du kom
Allt dem ville ge dig
Har du rivit och förstört
Allt dom hade att säga - har du redan hört

Du är inte ensam
Det finns dem som går med dig
Dem vet hur det är för dem har själv varit där
Har själv varit där

Livet går upp och ner för alla ibland, men för vissa är det mer ner än upp. Att må dåligt en längre period är såklart riktigt jobbigt, men det finns saker man kan ändra på i sitt liv för att hjälpa sig själv till att må lite bättre.
Här kommer lite tips på vad jag om en av mina nära och kära är nere eller mår dåligt.
Det som man kan göra om en kompis eller om en annan vi bryr om mår dåligt är att:
Helst prata med den personen och fråga hur den mår! Ställa upp för den personen, lyssna och prata.
Fråga om allt är bra och om personen vill prata. Om inte ? lämna ifred.
Gör något tillsammans med den för att få den att tänka på något annat.
Om min kompis är deppig eller mår dåligt går vi och fikar och jag försöker bara lyssna.
Små generösa gester. Om man märker att någon mår dåligt så kan man ju vara extra snäll mot den personen.
Man kan bjuda ut personen i fråga, och göra saker tillsammans som till exempel bio eller picknick.
Lyssna! Ge råd om det går. Umgås, försöka få personen att ha roligt. Lösa problem om det är orsaken, åtminstone försöka.
Vara vid personen, stötta och visa omsorg.
Man kan prata, man kan få den att skratta, göra någonting tillsammans.
Vara där för personen, hålla om, prata med, lyssna på personen, uppmuntra, vara uppmärksam. Ge den stöd, visa att han eller hon har många som hjälper i omgivningen. Visa hänsyn till hans eller hennes känslor.
Det viktiga är att lyssna på den och visa att man bryr sig. Man ska visa att man finns där för den. Det kan vara lätt att försöka byta samtalsämne för att det är läskigt det man pratar om, men försök, det hjälper att lyssna och visa att man finns där.
Hoppa i vattenpölar är kul! Kolla på barnprogram är kul också.
Framför allt lyssna på den som mår dåligt och visa att man bryr sig. Gör något för personen som man vet att den uppskattar. Finnas där om den andra behöver en. ?Behandla andra som du själv vill bli behandlad.? ? Detta gäller också i denna situation.

Men frågan är vad man ska göra själv om man har en dålig period eller är nere. Här kommer några tips på vad jag gör för att må bättre.
-Var utomhus mycket
Att regelbundet få vara i solljus är en av de mest effektivt naturliga sätten att må bättre. Att vistas i naturen har visat sig vara bra för att minska stress, lindra ångest och depression, få en på bättre humör och ge känslor av tillfredsställelse. En av anledningarna till att solljus får oss att må bättre är att det ökar nivåerna av serotonin. Serotonin är en kemikalie i kroppen som tros hålla ens humör i balans, vissa tror att för lite serotonin kan vara anledning till depression. Solljus hjälper också till att styra kroppens dygnsrytm som bestämmer om du får en god nattsömn. Att få tillräckligt med sömn är jätteviktigt för att må bra, då sömnbrist är en stor riskfaktor för depression.
-Håll en bra kost
Att äta bra och hälsosamt har många fördelar. Det är såklart bra för den fysiska hälsan att äta bra, men det är också bra för den psykiska hälsan visar forskning. Viss mat stimulerar kroppens produktion av serotonin, till exempel ägg, mat som innehåller mycket omega-3 fetter (bland annat lax), nyttiga fetter så som kokos- eller linfröolja, och körsbär.
-Motionera och träna
Träning är i alla former är bra för att bättra på humöret. Till exempel kan styrketräning lindra symptom på ångest och depression. För vissa kan det också vara skönt att ha ett träningsmål, då det boostar självförtroendet när man når det.
-Sätt upp mål
Att sätta och uppnå mål kan faktiskt hjälpa en skynda på processen för att må bättre, även om det kanske inte direkt är det man tänker på om man mår dåligt. Att uppnå ett mål bygger på ens självförtroende, vilket alltid är en humörhöjare. Man kan sätta stora mål eller små mål (eller både och), det väljer man själv.
-Jobba med tacksamhet
En tacksam attityd hjälper till med självkänslan, förbättrar ens relationer, minskar negativa känslor och boostar glädje-känslor. Att öva på att vara tacksam är jätteenkelt. Skriv ner tre saker varje dag som du är tacksam för, stort som smått.
-Prata med någon
Genom att prata med en terapeut, eller någon i din närhet om det passar dig bättre, är ett effektivt sätt att komma underfund med vad det är som gör att du mår dåligt. Du kan bearbeta gamla jobbiga händelser och det blir lättare att sikta framåt.

Det här är saker som jag brukar höra för att jag ska må bättre om jag har en dålig period,men också saker, som jag brukar göra för att min nära och kära ska må bra.?????????
Hoppas att de här tipsen, som jag skrev om kommer hjälpa er.??????