allexya-bianka-story

Direktlänk till inlägg 29 januari 2018

Vad är depression och vad man ska göra för att må bra?

Av Allexya Andreea Bianka - 29 januari 2018 15:19

Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. De allra flesta som blir deprimerade blir bättre redan efter några veckor med rätt behandling.
Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Om du till exempel har förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller dina nära relationer, kan du må dåligt under en period.
Det är också vanligt med nedstämdhet utan någon tydlig anledning. Känslor av sorg, ilska eller håglöshet är en del av livet och varken sjukt eller skadligt. Oftast går känslorna över efter en tid, kanske med stöd av närstående. Vardagens sysslor och rutiner kan också hjälpa till, så att man tänker på och gör annat än det som är svårt.
Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.
Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det händer att den som håller på att bli deprimerad inte själv märker det. Ibland är det de närstående som upptäcker förändringen.
En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt.
De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.
Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre nivåer. Även om gränserna mellan de olika nivåerna inte är skarpa kan de beskrivas ungefär så här:

-Lätt eller lindrig depression
Om man har en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att man mår dåligt inombords. Man kan klara av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att man anstränger sig och "biter ihop".

-Medelsvår eller måttlig depression
Om man har en medelsvår depression kan svårigheterna vara så stora att man inte längre orkar med sitt vanliga vardagsliv eller relationer. Det kan till exempel innebära att man inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.
Det kan också vara så att man lyckas klara sina plikter, och undviker att visa andra hur man egentligen mår.

-Svår depression
Om man har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att man ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov som att till exempel äta och dricka. Att man har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svår depression har självmordstankar.

-Utmattningssyndrom
Om man har en depression som utlösts av stress kan man ha utmattningssyndrom med egentlig depression. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

-Återkommande depressioner
Ibland kan depressioner återkomma, och kallas då ibland för recidiverande eller återkommande depression. Om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling, ökar risken att man får återkommande depressioner.

-Dystymi
Dystymi är ett tillstånd som liknar lätt egentlig depression. Man känner sig nästan aldrig glad utan alltid något nedstämd och tycker livet är allmänt tungt. För att få diagnosen dystymi, eller sjukligt svårmod som det också kallas, ska man ha haft symtom under minst två år.

-Bipolär sjukdom
Om man har återkommande depressioner varvat med perioder av mani, överdriven upprymdhet och omdömeslöshet, kan det handla om bipolär sjukdom. För att få den diagnosen behöver man först utredas av en psykiater. Det är en läkare som är specialist på psykiska sjukdomar.

Alla har ställt frågan vad ska man göra om man känner att man har nån av de symtomen, som jag skrev ovan för eller man undrar vad kan jag själv göra.

Har man haft en eller flera depressioner, eller vet att man har en ökad sårbarhet, kan man försöka se till att göra sådant som minskar risken för depression.Här är några förslag på saker som kan hjälpa, även om de inte ersätter professionell behandling.
Utveckla goda vanor
Motion kan både hjälpa om du har en depression och förebygga att du får nya depressioner. Sömnen brukar också bli bättre om kroppen har fått arbeta ordentligt under dagen.

Undvik eller var mycket försiktig med alkohol. Alkohol ökar risken för nya depressioner och för att en depression förvärras.Om det är svårt att utveckla nya, goda vanor kan det kännas lättare om du kan få stöd av en vän eller närstående.
Håll kontakten
Det är bra att försöka hålla kvar kontakten med sina vänner, sin arbetsplats eller andra sociala sammanhang. Om du är sjukskriven är det bra om du kan vara sjukskriven på deltid i stället för heltid så att du håller dig aktiv, fast i mindre omfattning än vanligt.
Är du heltidssjukskriven kan det vara bra att ändå besöka arbetsplatsen ibland. Om inte annat kan det underlätta att du har hållit kontakten när du så småningom kommer tillbaka till jobbet.
Sänk kraven
Eftersom depressionen gör att du har mindre energi kanske du inte orkar lika mycket som tidigare. Det kan betyda att du måste acceptera att du för tillfället måste bete dig på ett annat sätt än du varit van.Om du arbetar kan du behöva sänka dina krav på dig själv. Du kan behöva beskriva för din arbetsgivare vad du klarar av. De flesta arbetsgivare har förståelse för att man inte alltid kan utföra topprestationer. Företagshälsan kan ibland hjälpa till i kommunikationen med arbetsgivaren, om det behövs.Även när det gäller privatlivet och familjelivet är det bra att försöka sänka kraven. Undvik att ta på dig extra arbetsuppgifter om du samtidigt har stora krav på dig i privatlivet. Säg nej till aktiviteter som du egentligen inte orkar eller hinner med.
Hitta sätt att varva ned
Att sova gott är viktigt för att må bra. Har du svårt att somna finns det olika metoder att prova, till exempel kan du pröva att lyssna på musik eller en inläst bok för att skingra tankarna.Att lära in en teknik för avspänning och avslappning kan vara ett sätt att hantera stress och få mer vila i vardagen.
Vistas utomhus
Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.Välj lustfyllda saker även om lusten saknas
Det är viktigt att göra sådant man brukar tycka om, även om lusten just då fattas. Om du till exempel brukar bli glad av musik kan du må bra av att spela eller lyssna på musik, även om du inte trodde det från början.Ta hand om ditt yttre
Sköt om ditt utseende och din hygien. Du mår bättre om du känner dig fräsch.
Ät bra
Försök att äta regelbundet, även om du inte har så stor aptit. Att försöka hålla bra matvanor är extra viktigt när man är deprimerad eller återhämtar sig efter en depression.

***Det bästa tipsen, som jag kan ge alla är att prata om sina problem med nån person, som du själv litar på eller om du vill prata med nån, som jobbar med det så finns olika ställen man kan vända sig till.
Prata med någon om hur du mår
De flesta människor som mår dåligt, eller grubblar på något, behöver tala med en medmänniska. Det kan vara din behandlare, en närstående som du har förtroende för, någon utomstående eller annan vårdpersonal.
Du kan också ringa en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig. Hit kan du ringa anonymt.
Riksförbundet Balans har tio lokalföreningar och är till för alla som själva har upplevt depression eller bipolär sjukdom, eller som är närstående.

Hoppas att ni,som går igenom en dålig period eller känner personer, som går igenom det kan få hjälp av det, som jag skrev.

Och när du har rest dig
Vänd dig inte om
Det finns ingen väg tillbaka
Varifrån du kom
Allt dem ville ge dig
Har du rivit och förstört
Allt dom hade att säga - har du redan hört

Du är inte ensam
Det finns dem som går med dig
Dem vet hur det är för dem har själv varit där
Har själv varit där

 
 
Ingen bild

Anonym

30 januari 2018 11:32

Har du haft depression?
PS mycket bra information

Allexya Andreea Bianka

30 januari 2018 11:42

Ja jag har haft depression men det jag skrev är mest för att jag har kompisar som har det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Allexya Andreea Bianka - 31 augusti 2018 01:10

Fårst kan man fråga vad vill de att du ska göra får utbildning och sen kan du säga vad vill du göra. Men jag vet de e inte så lätt och göra det men man kan prova.Jag säger inte att du ska ignorera vad dina föräldrar säger, därför du vet mer än oss me...

Av Allexya Andreea Bianka - 31 augusti 2018 01:06

Det finns flera typer av inlärningssvårigheter som kan ta sig olika uttryck hos olika individer.* En ”generell” inlärningssvårighet resulterar i att personen har svårare än de flesta andra att ta till sig all slags ny information, och att...

Av Allexya Andreea Bianka - 31 augusti 2018 01:00

Tourettes syndrom hör till de utvecklingsrelaterade tillstånd som debuterar i barndomen eller ungdomen. Det är en kombination av tics, dvs ofrivilliga repetitiva rörelser respektive ljud, som utgör kriterierna för Tourettes syndrom. Dessa tillstånd a...

DID

Av Allexya Andreea Bianka - 6 juli 2018 19:13


Dissociativ identitetsstörning (engelska: dissociative identity disorder, DID), personlighetsklyvning eller multipel personlighetsstörning, är en dissociativ störning, som är en formell psykiatrisk diagnos. Den beskriver ett tillstånd där en enskild ...

Av Allexya Andreea Bianka - 6 juli 2018 19:08

***Udda eller excentriska personlighetsstörningar Paranoid personlighetsstörning Denna personlighetstyp karaktäriseras av misstänksamhet, bristande tillit, tolkar handlingar som fientliga eller föraktfulla och är känslig för kränkningar. Personer m...

Skapa flashcards