Adhd märks på olika sätt hos olika personer. Du kan ha adhd om du har svårt att koncentrera dig och lätt blir störd i livliga miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och att få saker och ting gjorda. För att få veta om du har adhd behöver du först få en utredning. Om du har adhd finns mycket hjälp att få för att få vardagen att fungera bättre.
Adhd är en funktionsnedsättning som påverkar din förmåga att koncentrera dig och att styra och kontrollera ditt beteende. Det kan också påverka hur aktiv och intensiv du är som person.
Alla med adhd är olika. Adhd har ingenting med intelligens att göra. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem.
Svårigheter i vardagen
Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket innebär att du kan ha olika problem i vardagen. En vanlig svårighet är att du lätt blir störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer, och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter, om de inte känns motiverande, eller att det är svårt att bli klar med det du håller på med.
För att en person ska få diagnosen adhd krävs att svårigheterna har funnits under en lång tid och att de ger så stora problem i vardagen att det medför en funktionsnedsättning. Svårigheterna ska dessutom märkas i flera miljöer, både hemma och på jobbet eller i skolan.
Varför heter det adhd?
Bokstäverna AD står för attention deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitets-störning, alltså att man har ovanligt mycket energi.
Men alla med adhd är inte överaktiva, utan kan tvärtom ha problem med för låg aktivitet. Ibland kallas det i vardagligt tal för add. Inom sjukvården pratar man i stället om olika former av adhd.
Olika former av adhd
Du kan ha olika form av adhd, beroende på vilka symtom du har, och vilka svårigheter det skapar i ditt dagliga liv. Adhd brukar delas in i tre former:
Kombinerad form ? du har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Det är den vanligaste formen av adhd.
Huvudsakligen ouppmärksam form ? du har problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Denna form av adhd benämns ofta add. Eftersom denna form inte alltid märks lika mycket utåt kan det ibland ta längre tid att upptäcka.
Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form ? du har problem med överaktivitet och impulsivitet men få eller inga problem med uppmärksamhet. Denna form av adhd är vanligast hos förskolebarn och kan med tiden antingen avta eller övergå till en kombinerad form av adhd.
Andra vanliga svårigheter
Det är vanligt att den som har adhd har problem med sömnen. Låg självkänsla och olika former av psykisk ohälsa som ångest, depression eller ätstörningar är vanligt. Det är också vanligt att man lättare hamnar i ett beroende, till exempel av nikotin eller alkohol.
Det är vanligt att man har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter. En del har samtidigt autistiska drag eller ett autismspektrumtillstånd, som Aspergers syndrom eller någon form av Tics som till exempel Tourettes syndrom.
Hur vanligt är adhd?
Det har blivit vanligare att diagnosen adhd ställs. Det beror troligen på flera saker, men den största orsaken är att kunskapen om adhd har ökat, vilket gör att fler utreds och får diagnos.
Drygt 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha adhd. Hos vuxna är det cirka 2,5 procent. Att det är färre vuxna beror till stor del på att man ofta lär sig att hantera sina svårigheter med tiden.
Hur märks det att någon har adhd?
Det är stor skillnad på hur adhd märks hos olika personer. Hur du påverkas varierar också beroende på omgivningen och vilka krav som ställs på dig.
Vanliga tecken på adhd
Om du har adhd är det vanligt att du känner igen dig i flera av dessa beskrivningar:
Du har svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
Du har svårt att komma igång med uppgifter.
Du har svårt att komma ihåg långa instruktioner.
Du kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
Du har svårt att passa tider.
Du glömmer eller tappar ofta bort saker.
Det är vanligt att du skjuter upp saker tills det blir försent.
Det finns också annat som är vanligt vid adhd, som till exempel att:
Du tycker att det är jobbigt att skriva eller läsa.
Du kan ibland göra saker utan att tänka efter före.
Du har ett stort behov av att röra på dig.
Du kan vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
Du kan bli trött av att umgås länge med andra.
Du kan ha svårt att reglera ditt humör.
Du kan vara extra stresskänslig.
Du kan också ha svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.
*******Olika hos olika personer
En del som har adhd har svårt att kontrollera sina impulser och sätter igång med flera olika saker samtidigt. En del har svårt att sitta still. Andra är mer passiva och har svårt att komma igång med en uppgift. En del är utåtriktade och sociala, andra är mer inåtvända.
Det kan vara svårt att följa instruktioner och hålla uppmärksamheten på sådant som du inte är intresserad av. Det du själv tycker är kul eller intressant, kan du däremot lyckas bra med.
Att leva med adhd
Att ha en neuropsykiatrisk diagnos som adhd innebär inte att det är något fel med dig, utan att du har ett annorlunda sätt att fungera på än det som ofta förväntas i samhället. Det innebär att du kan ha olika svårigheter i vardagen, eftersom samhället är uppbyggt på ett sätt som inte passar alla.
På grund av de svårigheter som du har kallas det för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara även har fördelar. Därför kan du, om du hellre vill det, kalla det för en funktionsvariation.
Du är alltid mer än diagnosen kan förklara
Adhd kan innebära olika svårigheter beroende på din personlighet och vilken livssituation du befinner dig i. Svårigheter som du hade som barn kan till exempel ha förändrats med tiden, och som vuxen kan du ha lärt dig hur du ska hantera det du tyckte var svårast då.
Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar. Diagnosen kan därmed bara delvis beskriva vem du är. Din personlighet är alltid mer komplex än vad som kan förklaras av din funktionsvariation eller funktionsnedsättning.
Ökad förståelse och acceptans
Att inte kunna styra eller kontrollera sitt beteende kan göra att man lätt känner sig missförstådd och frustrerad i relation till andra människor. Det kan leda till konflikter med omgivningen.
När en person kommer försent ofta eller glömmer bort saker kan det skapa irritation hos omgivningen. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte alls är så.
Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför du har svårt med vissa saker. Ju mer du förstår och accepterar ditt sätt att fungera, desto lättare kan det bli för dig att förhålla dig till andra människor och deras förväntningar. Det blir också lättare för dig att förklara för andra vad du behöver för att må bra.
Hitta egna strategier
Om du accepterar dina begränsningar och svårigheter kan du hitta lösningar som passar dig. En del saker kan kännas omöjliga om du tänker på dem som en enda uppgift. Men delar du upp dem i etapper och gör en sak taget kan du lyckas även med det du tycker är svårt.
Om du har en impulsiv eller hyperaktiv form av adhd har du ofta svårt att se konsekvenserna av ditt handlande. Du kanske ofta väljer det som känns bra för stunden, i stället för det som är bäst på längre sikt. Det kan göra att du hamnar i situationer där du känner skuld och känner att det är svårt att bemöta andras irritation. Genom att du lär dig mer om hur du fungerar och hittar dina egna strategier kan det minska dina skuldkänslor och hjälpa dig att hantera omgivningen krav.
Din motivation är ofta avgörande
Om du har adhd har du ofta svårt att planera och organisera uppgifter eller aktiviteter om du inte är mycket motiverad. Du skjuter ofta upp sådant som du tycker är svårt eller tråkigt, som att städa eller betala räkningar.
När du väl är motiverad kan du gå in för det du gör så mycket att det blir svårt att avbryta det du håller på med. Om du har svårt att förhålla dig till tid och att prioritera vilken uppgift du ska göra först kan du ha stor hjälp av elektroniska hjälpmedel, som påminner dig om att det är dags att ta en paus. Läs mer i kapitlet om hjälpmedel.
Ofta bättre med tiden
Hur stora svårigheter du har i ditt liv kan också ändras med tiden. Ju mer du lär dig om hur du fungerar och hittar egna lösningar för att klara olika situationer, desto lättare kan du få att hantera dina svårigheter. Det brukar också bli lättare att se och utveckla sina positiva egenskaper som beror på adhd när man är äldre. Då kan det också vara lättare för dig att välja vilka sammanhang du vill vara i.
Om du har adhd brukar överaktiviteten minska med åren. Även om otåligheten finns kvar, har du kanske lärt dig att hantera den på olika sätt. Att ta reda på hur din adhd påverkar dig kan hjälpa dig att acceptera dig själv. Ju mer kunskap, desto lättare brukar livet kunna bli för dig som har adhd.

Vad innebär en utredning?
Om du eller ditt barn ska gå igenom en utredning kommer ni att få göra ett antal besök i vården, träffa flera yrkespersoner och svara på många frågor. Skillnaden mellan att utredas som vuxen och att utredas som barn är framför allt att utredningen av barn involverar även förskolepersonal eller skolpersonal.
Att utredas som vuxen
Att gå igenom en neuropsykiatrisk utredning som vuxen innebär att du träffar en läkare och en psykolog vid flera tillfällen och får göra flera intervjuer och tester.
Ibland kan utredningen göras av ett team. Då kan flera olika yrkespersoner delta, till exempel en psykolog och läkare, men även en pedagog, en sjukgymnast eller en arbetsterapeut.
När utredningen är klar får du information om resultatet och vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få. Det kan vara bra att ha en närstående med sig vid det avslutande samtalet.
Utredning av barn involverar fler personer
En utredning innebär att du och ditt barn träffar en läkare som ställer frågor. Här är några exempel på frågor du kan få svara på:
Hur har barnet utvecklats? När lärde sig till exempel barnet att gå och prata?
Vilka styrkor och svårigheter har barnet?
Har barnet några problem med sömnen eller med mat och ätande?
Hur fungerar barnet ihop med andra barn?
Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?
Förutom att du och barnet intervjuas brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till att beskriva hur barnet fungerar i förskolan eller skolan, och på fritiden. Utredningsteamet har oftast en specialpedagog som tar kontakt med skolan och som också kan utreda barnet när det gäller till exempel förmågan att läsa och skriva.
Utredningen avslutas med att du som förälder få information om vad som kommit fram och vilken hjälp, stöd eller behandling barnet behöver. Barnet får också information, anpassad utifrån barnets ålder och mognad. Sedan informeras skolan vid ett möte där också du som förälder deltar.
Ofta skönt att få en diagnos
Det är olika hur det känns att få en diagnos, men oftast är det positivt. Det kan till exempel vara skönt att få ett namn på de svårigheter du eller ditt barn har och det kan i sin tur öka förståelsen från omgivningen.
Ju mer du lär sig om funktionsnedsättningen, desto lättare brukar det vara att acceptera situationen. Kunskap gör ofta att du lättare kan se möjligheter istället för bara svårigheter.

Hoppas att du, ja just du, som har läst det, som jag skrev här fått mer inte om vad ADHD är och hur det är att leva med den.
HOPPAS ATT DU,JA JUST DU, SOM LÄSTE OCH KÄNNER IGEN DIG I DET, SOM JAG HAR JUST SKRIVIT KOMMER SÖKA HJÄLP.

 

Anonym

30 januari 2018 11:27

Va kul att du skrev om ADHD. Nu kan många få veta vad det är.

 

jekstrom@banit.club

1 februari 2018 06:52

Verkligen informativ. Jag gillar det så mycket

http://www.ansiktsbehandlingistockholm.se

Allexya Andreea Bianka

7 februari 2018 13:09

Tack?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fårst kan man fråga vad vill de att du ska göra får utbildning och sen kan du säga vad vill du göra. Men jag vet de e inte så lätt och göra det men man kan prova.Jag säger inte att du ska ignorera vad dina föräldrar säger, därför du vet mer än oss me...

Det finns flera typer av inlärningssvårigheter som kan ta sig olika uttryck hos olika individer.* En ”generell” inlärningssvårighet resulterar i att personen har svårare än de flesta andra att ta till sig all slags ny information, och att...

Tourettes syndrom hör till de utvecklingsrelaterade tillstånd som debuterar i barndomen eller ungdomen. Det är en kombination av tics, dvs ofrivilliga repetitiva rörelser respektive ljud, som utgör kriterierna för Tourettes syndrom. Dessa tillstånd a...

Dissociativ identitetsstörning (engelska: dissociative identity disorder, DID), personlighetsklyvning eller multipel personlighetsstörning, är en dissociativ störning, som är en formell psykiatrisk diagnos. Den beskriver ett tillstånd där en enskild ...

***Udda eller excentriska personlighetsstörningar Paranoid personlighetsstörning Denna personlighetstyp karaktäriseras av misstänksamhet, bristande tillit, tolkar handlingar som fientliga eller föraktfulla och är känslig för kränkningar. Personer m...